Maskros
Det är tråkigt, ledsamt, känner att jag är nära gråten flera gånger..Att det kan bli som det är..Tänker på det där Sophia sa att man hjälper den andra att säga nej, så länge man inte frågar..
Mitt liv, eller jag har ju alltid, el iaf riktigt länge kännt det som en självklarhet att ha henne i mitt liv. Men så förändras allt och nu känns det som hon har dött.
Men ibland måste man ju släppa taget, hon var kanske bara till låns, eller så var jag det för henne.
Hon saknas mig iallafall. Mycket och ofta.
