"in a relationship"

Onekligen känns det. 

Men känns ändå  - onekligen.


hur det ter sig

Det är underligt hur livet blir, eller hur det förändras, någon som spelat en central roll i ens liv reduceras till en "kund" som vill ha ett bra pris på ett par förvaringslådor.

Jag förvandlades till försäljare Britta Larsson och inte den som vid 18 års ålder träffar på denna något äldre kille ute på krogen, som jag sedan i flera år drömmer och fantiserar om. Vi träffas några gånger under åren som följer, vi till och med dejtar ett tag. Jag beskyller han för att vara snål och tänkte faktiskt på det nu idag. Varför han absolut måste pruta fast han tjänar multum, det irriterade mig lika mycket nu som då.
Träffade han ute år 2005 el 6, han pratade om att han ville gifta sig med mig och resa jorden runt, men jag var inte alls inresserad. Sen såg jag honom med tjejen han nu är gift med, dom blev ett par rätt så snabbt, fick två barn, missfall på det första, så tre barn igentligen. Hörde sedan att dom åkt på bröllopsresa till Mexico - Cozumel där jag bodde i ett halv år.Han sa då efter min Mexico tid att hade jag velat hade han kommit dit direkt. Men nu åkte dom dit efter bröllopet alltså. Lite skumt.
Har fortfarande hans Roxette skiva, bodde i lght ovanför här när vi dejtade den där sommaren.

Så jag kunde ha varit gift nu, haft två barn, villa med massa grannar och en karl som gick för att köpa förvaringlådor på Ica Maxi en lördags eftermiddag. Skumt.

Tacksam!

Efter att ha sett Svinalängorna på DVD känner jag mig så Tacksam! För att jag aldrig behövt se mina föräldrar slagits, supa sig fulla och jag har Aldrig blivit slagen som bestraffning! Jag har haft en sån tur på det viset, en trygg barndom, visst har jag kännt av spänningar i luften, speciellt under mammas och pappas skillsmässa. Men aldrig så som i den filmen! Jag är så nöjd med mina föräldrar! Älskar dom så mycket!
Det var ett tag sen jag träffade pappa nu och jag saknar honom, det är för att jag jobbat och han nu varit på älgjakt under veckan som vi inte kunnat se. Men ska ringa honom i morrn tänkte jag:)

Maxi


Antar att det är rätt så vanligt att man utvecklar någon form av intresse för den som har makt över ens framtid.

Vänner som kommer in på jobbet frågar hur det är med mitt kärleksliv, jag svarar att det är lite lätt öken, skämtade här om dagen att jobbet är min kärleks partner, min passion i livet just nu..Och det är nog sant med! Men känner mig nöjd liksom, men nu är jag ledig i 3 dagar och det känns kan jag lova! Fast det är ju skönt att hinna i kapp lite här hemma med, men längtar redan tills på måndag när jag får jobba igen.

Kanske skuile vara annorlunda om jag inte var singel..Svårt att säga..?

RSS 2.0