Brittas värld

Sedan då, när allt har passerat
när det onda inte värker så förbannat
Då, är det dags då..eller kommer det en ny våg
som det behövs ännu en handduk för att hantera

Frågar mig om det kommer att vara värt att offra allt för
eller om det inte spelar någon roll

Att det finns där, det som ska hittas.

Ingen av de utröstade visade någon skam
Ingen sa något om det yttersta offret
Ingen ville heller låtsas om, att björnen var lös

Jag tänkte för mig själv att den som sover i vassen..ja den lever inte länge till
Sen blev det liksom svårt att andas
Kändes som om jag inte räckte till

Hjärtat drogs i hop av allt glassplitter som kastats
Nästan så att jag       

                                                                                           DOG

Det var inge roligt längre
Inget spelade någon roll 
Björnen var lös och jag sov vidare

i vassen

Världen finns ju redan, det är bara jag som fattas
som inte tagit plats
bland pyramider och vattenfall
men jag vill också vara med

Det är nog därför jag har ont i huvudet idag,
för jag vill så mycket hela tiden
att hjärnan blir överkokt

Då kan jag bara med
att sitta och gråta i min gamla soffa
beskådande

 

 

 

 
Det satt ett helgon och svängde i en gunga, det var nära hon trillade men snaran runt hennes hals satt så pass hårt att det ingen fara var

Jag stod bredvid med mitt skadeglada leende i en liten burk som jag jonglerade med, som dom gör på cirkus

Då och då öppnades locket på burken och satan slickade mig om fingrarna, det kittlades alltid

Helgonet var blått, ytan liknade en statys

 
Jag kommer ihåg att vinden blåste,

blåste bort alla sura miner,

blåste bort mig som kravlade i leran