Poesi - Helgon/Dali



 

 
Det satt ett helgon och svängde i en gunga, det var nära hon trillade men snaran runt hennes hals satt så pass hårt att det ingen fara var

Jag stod bredvid med mitt skadeglada leende i en liten burk som jag jonglerade med, som dom gör på cirkus


Då och då öppnades locket på burken och satan slickade mig om fingrarna, det kittlades alltid


Helgonet var blått, ytan liknade en statys

 
Jag kommer ihåg att vinden blåste,

blåste bort alla sura miner,

blåste bort mig som kravlade i leran


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0